1 - 2 - 3 - många
- Nu räcker det väl med ungar!?
Frågan kommer ganska ofta. Myran funderar.
Jo, det gör det väl. Men det är ju så mysigt. Ska hon aldrig få vara gravid igen? Ska hon aldrig få föda barn igen? Och aldrig mer få en sån där liten, mysig, blöt klump upplyft på magen? Ska lilla Rädisan alltid få vara minstingen?
Folk verkar tycka att hon inte är riktigt klok som tvekar.
- Ni kan ju inte ha fler barn i ert lilla hus!
- Ni har ju att göra så det räcker ändå!
Men vi kommer ju ändå alltid ha att göra så det räcker, tänker Myran… Oavsett om det blir fler eller inte. Det känns som om att med barn så gäller regeln “1 - 2 -3 - många”. Har man fler än tre så spelar det inte så stor roll hur många. De är liksom redan en hel flock.
Det som får Myran att bestämma sig är tanken på att få sova hela nätter. Och att kunna prata färdigt hela meningar med herrH utan att bli avbruten av barnskrik eller bajsblöjor. Att kunna gå en kvällspromenad tillsammans när barnen har somnat. Att kunna gå på toa ifred.
Det är skönt att ha bestämt sig. Men Myran litar inte riktigt på sig själv så för att tydliggöra sitt beslut för sig själv ger hon bort alla sina mammakläder. Bebiskläderna ska packas ner i lådor. En låda till varje myrbarn som de ska få när de blir stora.
Sedan bearbetar hon beslutet genom att berätta det för alla hon träffar. Som oftast ändå tycker hon är helt galen som överhuvudtaget har övervägt att ha en till…
Agent 586
January 30, 2008 @ 11:21 amJamen det är så coolt med 4, jag har ju tiden emot mig, för det finns ju en gräns hur många man kan levereras “tätt” så två blir bra här borta, men om man hade kunnat få en spridning på ett decennium åtminstone… själv har jag insett att jag aldrig mer komer att köpa mammakläder, lite konstigt.
myran
January 30, 2008 @ 11:42 amAgenten: Ja, visst är det konstigt när det är över… jo jag är väldigt nöjd att ha ett decennium emellan. Men jag kan inte ta åt mig någon ära för det… det var ju knappast planerat så!