Regn regn regn
Myran står på lekplatsen i regndiset. För första gången på tre veckor. Det är ju så oändligt tråkigt att gå ut när det bara regnar. Hela tiden. Regn. Regn. Regn.
Men idag tog Myran tag i sitt liv. Tryckte fast de små barnen i vagnen och släpade med sig fyra kassar med mjölkpaket, konservbrukar, shampooflaskor, tidningar och äggkartonger till återvinningsstationen. I regnvädret.
Efter återvinningsstationen hade hon lovat att ta vägen om lekplatsen. Det man lovar måste man hålla, tänkte Myran där hon gick i regnet mot lekplatsen. Iklädd jeans, mockastövlar och dunjacka. Förtydligande: Blöta jeans, blöta mockastövlar och blöt dunjacka.
På lekplatsen är det fullt med dagmammor. Kvinnor med regnkläder. Kvinnor som har torra vantar. Kvinnor som inte stannar inomhus i två veckor för att det regnar. Det-finns-inget-dåligt-väder-kvinnor. Myrans suckar när hon ser dem och är på vippen att skrika:
- Det finns massor med dåligt väder och det är aptråkigt med regnkläder!
Men hon säger inget utan stannar på lekplatsen i regnet i nästan en timme medan sonen förnöjsam leker med dagbarnen.
Huttrande går de hem fastän det slutar regna och när Myran släpar in den blöta barnvagnen tittar hon upp mot himlen pch ser plötsligt solen titta fram. Sedan går de in. Och där kommer de stanna resten av dagen.
Rosa är kul. Fyra barn är bra. HerrH är bäst. Det är roligt att skriva. Och rita. Och att handarbeta - ibland. Datanörd och bullmamma på en gång. Supersocial eller eremit. På eller av. Svart eller vitt. Perfekt eller asdåligt. Ganska labil helt enkelt. I alla fall om man frågar herrH